den 12 juli 2009
den 26 juni 2009
Gäss
I Sydsvenskan idag läste jag att man skulle ta "tuffare tag" mot gässen som vistas i parkerna. Folk klagar på att gässen är för många, runt 750 enligt tidningen, och de bajsar och stör trafiken och bör därför skjutas av. I Malmö bor det 258 020 människor (Wikipedia) som stör trafiken (eller ja, utgör trafiken), skräpar ned, är fula, luktar illa, försöker sälja mobilabonnemang jag inte vill ha, rånar, knivhugger, har modebloggar... Att jämföra med lite torrt gåsbajs under crocsen.
Jag bara säger det.
Jag bara säger det.
Första arbetsveckan
Historiskt sett finns det huvudsakligen två skäl till att inläggen börjar att sina på den här bloggen. Det första kännetecknas av att jag är ett litet självömkande barn med "jag duger inte" som mantra. Det andra, och aningen mer trivsammare, är att jag helt enkelt har alldeles för mycket att göra för att hinna skämta om bajs och skägg. Jag är numera hemifrån mellan 06:19 och 17:00 och försöker att hinna med mina två sommarkurser utöver det. Hur som helst är min första arbetsvecka avklarad och jag tänker äta sorbet och se på Entourage som om det inte fanns en morgondag.
Min första arbetsvecka bestod i alla fall av en jävla massa häckklippande, krattande och dylika arbetsuppgifter som jag privat omnämner som planlösa handlingar av arbetsliknande karaktär eller arbetssimulation. Det är fint att få kroppsarbeta och vara utomhus, värmen till trots. Ett av mina högsta önskemål angående arbete är att jag ska slippa att arbeta med att ta hand om folk eller att öka profiten för ett företag. Därför passar det mig utmärkt att arbeta på en kyrkogård full av lik.
Jag har ett ganska komplicerat förhållande till så kallade "medmänniskor", vilket borde vara bevisat bland annat genom den här bloggen. Jag vet att jag till exempel besvarat frågan "hur var Hultsfredsfestivalen då?" med "Bra. Bortsett från alla människor". Det är en hållning som stämmer på det mesta. Testa själva på följande exempel: simhallar, arbetsplatser, högstadiet, familjen, torg, konserter, motorvägar, en solig dag i parken, stränder.
De fem vanligaste samtalsämnena under mina dagar är:
1. Fylla
Jag har bland annat lärt mig att om man är bakis så är det en giltig ursäkt till att stanna hemma under en arbetsdag och att man därför gärna får försöka vara bakis lagom ofta så behöver man inte arbeta lika mycket.
2. Invandrare
Det har bland annat lärt mig att invandrare lär varandra att stjäla, att alla invandrare bara kommer hit för att de är lata och har hört att man inte behöver anstränga sig i Sverige och att ingen snart kommer att kunna svenska i Malmö.
3. Gym
Se även punkt 5. Vad jag har lärt mig av samtalen om hur man bäst tränar sina bröstmuskler och om tjejer tänder mer på biceps eller triceps är att ju mer en kille skryter över sin manlighet, desto större jävla mes är han. Normalt sett skulle jag ta det som en politiskt korrekt plattityd men efter att ha sett det i praktiken kan jag skriva under på det. Samma kille som pratar om sina krogsslagsmål och muskler är också samma kille som tar en 25 minuter lång paus för att han bränt sig på en nässla. Det är liksom nästan för bra för att vara sant. Samma kille har också undvikit att arbeta genom att skylla på att han har ont i huvudet, ont i armen, ont i benet, att han väntar på ett viktigt samtal från sin flickvän, att han väntar på viktigt viktigt samtal från sin polare, att han är "sååå jävla bakis", att han måste spara krafter inför kvällen då han ska supa som fan samt att det är "för varmt" (ja, det är jävligt varmt men det är lika varmt för alla och alla andra fortsätter att arbeta efter bästa förmåga). Mansmän utklassas alltså med råge av överviktiga män i 60-årsåldern, medelålders kvinnor, före detta narkomaner och nördiga studenter.
4. Boxning/krogsslagsmål
Nu vet jag till exempel att man slåss sämre på fyllan så om man vill slåss ska man inte dricka så mycket (det får man ta efter slagsmålet) samt att det är okej att misshandla någon som råkat stöta in i en i ett trångt publikhav på Sommarrock i Svedala.
5. Häckar
Sådana vi klipper alltså.
Jag kan hantera att folk är idioter. Det är liksom ett kriterium för att man överhuvudtaget ska kunna fungera i den här världen men jag har jävligt svårt att utstå samtalen om invandrare och att höra hur vissa kollegor menar att det är alla svenskars skyldighet att få in Sverigedemokraterna i riksdagen. Att någon faktiskt är medlem i Skånepartiet (och inte var 70+, senildement och klädd i blöja) är dock en fet chock. Jag brukar bara undvika bråk och gå ifrån när samtalen glider in på "blattejävlar". Jag måste trots allt arbeta med de här människorna flera veckor framöver och jag har gjort värre saker för pengar än så.
Å andra sidan kan jag ju bara vifta med några nässlor om de skulle vilja gå krogsslagsmålsdirty on my ass för att jag säger vad jag tycker.
Min första arbetsvecka bestod i alla fall av en jävla massa häckklippande, krattande och dylika arbetsuppgifter som jag privat omnämner som planlösa handlingar av arbetsliknande karaktär eller arbetssimulation. Det är fint att få kroppsarbeta och vara utomhus, värmen till trots. Ett av mina högsta önskemål angående arbete är att jag ska slippa att arbeta med att ta hand om folk eller att öka profiten för ett företag. Därför passar det mig utmärkt att arbeta på en kyrkogård full av lik.
Jag har ett ganska komplicerat förhållande till så kallade "medmänniskor", vilket borde vara bevisat bland annat genom den här bloggen. Jag vet att jag till exempel besvarat frågan "hur var Hultsfredsfestivalen då?" med "Bra. Bortsett från alla människor". Det är en hållning som stämmer på det mesta. Testa själva på följande exempel: simhallar, arbetsplatser, högstadiet, familjen, torg, konserter, motorvägar, en solig dag i parken, stränder.
De fem vanligaste samtalsämnena under mina dagar är:
1. Fylla
Jag har bland annat lärt mig att om man är bakis så är det en giltig ursäkt till att stanna hemma under en arbetsdag och att man därför gärna får försöka vara bakis lagom ofta så behöver man inte arbeta lika mycket.
2. Invandrare
Det har bland annat lärt mig att invandrare lär varandra att stjäla, att alla invandrare bara kommer hit för att de är lata och har hört att man inte behöver anstränga sig i Sverige och att ingen snart kommer att kunna svenska i Malmö.
3. Gym
Se även punkt 5. Vad jag har lärt mig av samtalen om hur man bäst tränar sina bröstmuskler och om tjejer tänder mer på biceps eller triceps är att ju mer en kille skryter över sin manlighet, desto större jävla mes är han. Normalt sett skulle jag ta det som en politiskt korrekt plattityd men efter att ha sett det i praktiken kan jag skriva under på det. Samma kille som pratar om sina krogsslagsmål och muskler är också samma kille som tar en 25 minuter lång paus för att han bränt sig på en nässla. Det är liksom nästan för bra för att vara sant. Samma kille har också undvikit att arbeta genom att skylla på att han har ont i huvudet, ont i armen, ont i benet, att han väntar på ett viktigt samtal från sin flickvän, att han väntar på viktigt viktigt samtal från sin polare, att han är "sååå jävla bakis", att han måste spara krafter inför kvällen då han ska supa som fan samt att det är "för varmt" (ja, det är jävligt varmt men det är lika varmt för alla och alla andra fortsätter att arbeta efter bästa förmåga). Mansmän utklassas alltså med råge av överviktiga män i 60-årsåldern, medelålders kvinnor, före detta narkomaner och nördiga studenter.
4. Boxning/krogsslagsmål
Nu vet jag till exempel att man slåss sämre på fyllan så om man vill slåss ska man inte dricka så mycket (det får man ta efter slagsmålet) samt att det är okej att misshandla någon som råkat stöta in i en i ett trångt publikhav på Sommarrock i Svedala.
5. Häckar
Sådana vi klipper alltså.
Jag kan hantera att folk är idioter. Det är liksom ett kriterium för att man överhuvudtaget ska kunna fungera i den här världen men jag har jävligt svårt att utstå samtalen om invandrare och att höra hur vissa kollegor menar att det är alla svenskars skyldighet att få in Sverigedemokraterna i riksdagen. Att någon faktiskt är medlem i Skånepartiet (och inte var 70+, senildement och klädd i blöja) är dock en fet chock. Jag brukar bara undvika bråk och gå ifrån när samtalen glider in på "blattejävlar". Jag måste trots allt arbeta med de här människorna flera veckor framöver och jag har gjort värre saker för pengar än så.
Å andra sidan kan jag ju bara vifta med några nässlor om de skulle vilja gå krogsslagsmålsdirty on my ass för att jag säger vad jag tycker.
den 16 juni 2009
den 11 juni 2009
den 10 juni 2009
den 8 juni 2009
den 2 juni 2009
den 1 juni 2009
Stjärtmes
Idag har jag varit på skådarsafari med Ingrid och skaffat 15 kryss. Min personliga favorit var stjärtmesen a.k.a. den enda fågel Anna tycker är söt? Jag tycker att den har fluffig sälkorvs-kvalitéer.Jag ritar annars dvärgar. Det tar bara tid.
den 28 maj 2009
Jag är trött och jag hade inte tänkt skriva något alls men ush då nu kåserar jag skjut mig innan jag gör bort mig
Idag tillbringade jag, inte helt frivilligt, tre timmar på Kristianstad Vattenrike. Större delen av tiden regnade det och regnet fick mig att minnas på det där mysigt nostalgiska sättet som gamla människor brukar minnas något sekunden innan de hävdar att det var bättre förr.
Min mellanstadielärare sa en gång så här till mig: Du är precis som en gås, Alexander.
Länge gick jag runt och funderade över vad det här egentligen betydde. Gillar jag att väsa? Har jag fjädrar? Ruvar jag på en hemlighet? Anses jag vara dum som en gås? Till slut fattade jag mod och frågade min lärare på vilket sätt jag var precis som en gås.
- Vad man än säger till dig så rinner det bara av dig direkt.
Vad man än säger till en gås så rinner det av den direkt ("Gå över vägen vid övergångsstället istället för att undvika att skapa trafikstörningar!")? No shit. Men jag fick ytterliggare ett tag senare förklarat för mig att gässens fjäderdräkt är väldigt vattenavstötande. Alla som någon gång försökt torka golvet med en gås vet vad jag talar om. Alltså, att säga saker till mig är som att hälla vatten på en gås - jag blir inte blöt (i förlängningen: inte påverkad).
Jag har egentligen ingen aning om vart jag skulle komma med det här. Jag har sovit för lite, ätit för lite och frusit alldeles för mycket. Jag har aldrig identifierat mig nämnvärt med gäss, jag tror att jag tar till mig av kritik som en normal människa. Kanske som en extra normal människa. De senaste månadernas biblioteksincidenter har dock fått mig att tänka om något (jag satsar på konspirationsteorier).
Så också det faktum att jag faktiskt inte minns något annat av min mellanstadielärarinna än det här med att jag är precis som en gås. Då hängde jag ändå med henne större delen av året, i tre år. Jag skulle också kunna skylla på att hon var menlös men jag är inte säker på att hon var det.
Jag vill också ta tillfället i akt att visa min uppriktiga tacksamhet för att Margit eller Barbro eller vad hon nu hette inte jämförde mig med ett av fågelvärldens dummaste exempel inför hela klassen. Jag ser framför mig en uppväxt kantad av det inte så smickrande smeknamnet "Gåsen".
Tacka vet jag "Vulvan". Tack Dan Huligan. Verkligen. Ett innerligt tack.
Var är jag?
Min mellanstadielärare sa en gång så här till mig: Du är precis som en gås, Alexander.
Länge gick jag runt och funderade över vad det här egentligen betydde. Gillar jag att väsa? Har jag fjädrar? Ruvar jag på en hemlighet? Anses jag vara dum som en gås? Till slut fattade jag mod och frågade min lärare på vilket sätt jag var precis som en gås.
- Vad man än säger till dig så rinner det bara av dig direkt.
Vad man än säger till en gås så rinner det av den direkt ("Gå över vägen vid övergångsstället istället för att undvika att skapa trafikstörningar!")? No shit. Men jag fick ytterliggare ett tag senare förklarat för mig att gässens fjäderdräkt är väldigt vattenavstötande. Alla som någon gång försökt torka golvet med en gås vet vad jag talar om. Alltså, att säga saker till mig är som att hälla vatten på en gås - jag blir inte blöt (i förlängningen: inte påverkad).
Jag har egentligen ingen aning om vart jag skulle komma med det här. Jag har sovit för lite, ätit för lite och frusit alldeles för mycket. Jag har aldrig identifierat mig nämnvärt med gäss, jag tror att jag tar till mig av kritik som en normal människa. Kanske som en extra normal människa. De senaste månadernas biblioteksincidenter har dock fått mig att tänka om något (jag satsar på konspirationsteorier).
Så också det faktum att jag faktiskt inte minns något annat av min mellanstadielärarinna än det här med att jag är precis som en gås. Då hängde jag ändå med henne större delen av året, i tre år. Jag skulle också kunna skylla på att hon var menlös men jag är inte säker på att hon var det.
Jag vill också ta tillfället i akt att visa min uppriktiga tacksamhet för att Margit eller Barbro eller vad hon nu hette inte jämförde mig med ett av fågelvärldens dummaste exempel inför hela klassen. Jag ser framför mig en uppväxt kantad av det inte så smickrande smeknamnet "Gåsen".
Tacka vet jag "Vulvan". Tack Dan Huligan. Verkligen. Ett innerligt tack.
Var är jag?
Hairligt!
Är det något alla frisersalongsskyltar har lärt mig så är det att alla de riktigt innovativa ordvrängarna verkar inom frisörskrået*. Det här är från Kristianstad. Först förstod jag inte ordvitsen, sedan förstod jag allt för väl.En av mina andra favoriter ligger i Hyllie och heter "Hair & Nu".
Det är bara så jävla briljant.
* Jag förstår dock inte "Hairlanda" som ligger på Lorensborg.
den 27 maj 2009
den 26 maj 2009
En vän med en permobil
Skiss. För att cyklar verkligen är det svåraste man kan rita.Igår: Fästing i naveln
Imorgon: Sista dagen på Musikproduktionen + tenta.
Torsdag: Jobbintervju i Kristianstad.
Helg: Minst 10 kryss.
Nästa vecka: Fullkomlig salighet eller böldpest i magen?
den 25 maj 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
