lördag 31 januari 2009

Den kittlande oljan (och 50:e inlägget)


Det här är mitt 50:e inlägg under januari månad. Jag har sällan varit så imponerad över min egen flitighet som just nu.

Å andra sidan beror antagligen den här flitigheten på det totala uppfuckandet av min uppsats. "Allting har positiva konsekvenser" är lärdomen.

fredag 30 januari 2009

Fjärilsdrömmen



Ett test: Följ min blogg med bloglovin

Jag får inte riktigt det svar jag är ute efter

Fråga:

Hej Agria-veterienären! När mina marsvin fick ungar senast var det en unge som var jättekonstig. Jag har döpt honom till Henrik. Henrik är mindre än de andra ungarna, har sneda ögon och beter sig lite underligt. Kan han ha downs syndrom? Jag undrar nämligen om djur också kan ha downs syndrom och inte bara människor.

Hälsningar / Alexander

PS. Jag ska ta hand om Henrik fast han är konstig. Oroa dig inte, Agria!

Svar:

Titel : Medfödd defekt, marsvin

Alla djur kan få ungar med missbildningar av olika slag. I naturen blir de oftast inte så gamla då de inte klarar av livets hårda krav. I en skyddad hemmiljö kan de om "felet" inte är så gravt bli lika gamla som ett friskt marsvin. Tycker man att marsvinet inte verkar må bra, eller om det inte växer/utvecklas dåligt eller inte fungerar i grupp bör man överväga avlivning.

-----------------------------------------------------------------------------

Tack för din fråga. Hoppas att du är nöjd med svaret.

/ Agrias internetveterinär

Naket i Skanör


Det är så de kommer att minnas mig när jag har dött - han ritade så mycket trams när han var trött (ofrivilligt rim), sa jag precis till Ella.

torsdag 29 januari 2009

Tarmludd

Välkommen hem


Jag hade så klart inte hjärta att ta bort Ellas figur i hörnet.

tisdag 27 januari 2009

The Black Gestapo


Jag kommer inte att kunna fungera som människa igen förrän jag har lyckats se den här filmen. Man ser ju på trailern att det är en kvalitetsfilm utöver det vanliga.

måndag 26 januari 2009

Beatles but not Beatles

Beatles musik har inte riktigt hängt med i Internetutvecklingen, fram tills nyligen då det blev klart att bandets musik ska distribueras via iTunes. Beatles finns inte heller representerade på Spotify. Det gör däremot deras låtar i en nästan outsinlig mängd av covers. Jag har samlat några av dem i en spellista, mest för att se om och hur det här fungerar (Spotify-användare assemble!). Alla låtar är knappast bra, vissa är rentav riktigt dåliga men det är Beatles musik, ömsom klappad med vän hand och ömsom våldtagen i källaren. Det är soul, barockgrupper, finska gubbar som sjunger väldigt illa och framförallt - en 12 minuter lång version av "Something" signerad Isaac Hayes. Det är spellistan med namnet Beatles but not Beatles (ja, klicka där så ska det förhoppningsvis fungera).

Lapptäcke


Idag har jag och Hannah diskuterat lapptäcke och vad man kan ha för nytta av sådana. Jag tror att det resultat vi kom fram till kan summeras med "betydligt mer än man tror". Det var en fin diskussion.

Flora & Fauna

Idag var vi Orkanenbiblioteket och tittade på filmer som jag beställt från Statens Ljud- och Bildarkiv. Mina filmer skulle röra Hötorgskravallerna 1965 men jag möttes av en ganska blandad kompott. Vi såg ett reportage om höstens kvinnomode (det är mycket chict med beiga fyrkanter mellan nyckelben och axel och trekantiga hattar från Dior), några filmer utan ljud som kan ha handlat om vad som helst (förmodligen politik) men också en tio minuter lång film om djurlivet på en svensk sommaräng. Det var fina bilder i sepiatoner på en räv som sprang över en blommande äng och kraftiga inzoomningar på humlor som äter nektar. Det kanske inte riktigt var det mest matnyttiga med tanke på att min uppsats handlar om ungdomars musikvanor och uppror mot föräldrarna i en jämförelse mellan 60-talets mods och idag men ändå. Någonstans inom mig väcktes en lust att helt ändra riktning på uppsatsen och skriva om humlor istället.

Risken är förstås att de filmer om humlor som jag beställt från SLBA skulle vissa sig innehålla bilder från Hötorgskravallerna eller samhällsprogrammet Fokus inslag om mods och gatubråk.

Hur som helst, det var ett fint uppdrag och Orkanens atrium påminner mig om interiörer ur Mirror's Edge.

söndag 25 januari 2009

Cocktailbjörn



Jag kunde inte bestämma mig för en cocktailbjörn, så det blev två. Till Meister Schützers ära.

lördag 24 januari 2009

Crayon Physics



Jag testade alldeles precis demon av indiespelet Crayon Physics och blev alldeles lyrisk på ett sätt som jag senast blev av World of Goo. Det är svårt att inte bli exalterad över pusselspel som låter en leka med kritor som om jag gick på dagis (eller dagcenter för den delen). Jag vill ha ritplatta och spela.

Det finns en generös demoversion av ladda ned på spelets hemsida. Fullversionen kostar knappt 20 dollar. Oooh, om man bara hade pengar att lägga på så nödvändiga saker som datorspel.

fredag 23 januari 2009

Hur går det med mitt Downs-test?

Fortfarande inga mail från handledaren, institutionen, kåren eller Svenska Downföreningen. Jag är besviken. Besviken, säger jag.

torsdag 22 januari 2009

Hur rubriksätter man en fånig bild?


Jag har inte gjort något vettigt alls idag. Det blir bättre imorgon med Stalin-utställning, Orkanen, La Empanada (come on, friends!) och födelsedagsmat i Södra Sandby. Hurray!

Och vågar jag hoppas på en coelacanth i Animal Crossing?

onsdag 21 januari 2009

Jag är så trött på den akademiska världen

Det tog min handledare 5 veckor att svara på mina mail och komma upp med "ska vi bestämma en tid då vi kan ses?". Vi bestämde onsdag klockan 12, his place. Jag kom dit men ingen handledare. Jag väntade en timme innan jag helt gav upp och stack hem igen.

Jag avskyr verkligen att frånsäga mig ansvar och säga saker som "det är min pappa som orsakat det där", "mina lärare svarar inte så jag får inte poäng för kurser som jag klarat av" etc men jag tror inte att jag har något alternativ i det här fallet, liksom en del andra. Jag tar gärna skammen så länge jag kan stå för att jag har orsakat den själv.

Musikvetenskapen i Lund är undermålig på många sätt. Deras totala brist på respekt för eleverna är väl den största av dessa. Hur svårt är det att svara på mail eller i telefon? Varför tar ingen inom institutionen på sig att ordna upp de poäng som eleverna saknar för att vissa av deras lärare (numera pensionerade sådana) inte vet hur man kollar mail eller svarar i telefon? Det är ett ständigt bekymmer med arbeten som faktiskt är inlämnade men som aldrig blir betygssatta. Varför är det ingen som tar ansvar på institutionen och säger "skicka dina grejer till mig så ordnar vi det" utan fortsätter att hänvisa till pensionerade, möjligen vid det här laget avlidna, lärare.

Jag har totalt fått ett boktips av min handledare. Jag har skrivit nästan 50 sidor på egen hand, utan någon klar riktning men jag kände att jag inte kunde vänta på hjälp utan fick ta tag i det så gott jag kunnat men nu sitter jag fast. Det är ett gnälligt inlägg men tro fan att jag blir bitter när jag måste lägga ut 2 timmar och 80 kronor på att ta mig till Lund för att träffa en handledare som inte ens dyker upp på bestämd tid och som inte en enda gång under föregående termin har kunnat träffas för att diskutera min uppsats riktning och innehåll. Jag hade tidigare lite dåligt samvete för att jag försökt få tag på min handledare och verkat tjatig men när Basse berättade att lärarna faktiskt får mer betalt för att vara handledare åt någon försvann det dåliga samvetet illa kvickt.

Och vad händer när jag väl lämnar in ett färdigt material? Kommer det ens att läsas? Måste jag mail- och och telefontjata återigen för att få något betyg på den?

Nu ska jag gå och ringa en annan lärare angående saknade kurspoäng från vårterminen 2008. Jag har skickat upprepade mail sedan november, jag har ringt både hem- och mobiltelefon men inte kommit fram och jag har försökt gå omvägen via personer på institutionen som borde ha ansvar för att de poäng man faktiskt tagit har kommit in. Jag gissar att det kommer att tuta upptaget idag igen.

tisdag 20 januari 2009

Det är faktiskt himla skönt att veta

Ämne: Disk i himlen?

Hej,

mitt namn är Alexander och jag har en fråga. Behöver man diska i himlen? Jag är inte medlem i Svenska Kyrkan men om man slipper diska är jag beredd att gå med igen.

Med vänliga hälsningar

/ Alexander

Ämne: Fråga till Bibelsajten

Givetvis finns det inte något krav på att diska i himlen. ;)

Välkommen tillbaks till kyrkan.. ;)

Allt gott!
[SECRET NAME GUY]
Redaktör Bibelsajten
Präststuderande Svenskakyrkan

Lita inte på tjejer

De senaste dagarna har jag gjort vissa försök att hitta läsvärda bloggar. Det är svårt. Kvinnor skriver om mode och män skriver om liberal politik och jag orkar inte vaska mig blodig i mitt sökande.

Idag hittade jag i alla fall av en händelse två helt random bloggare som skrivit "Lita inte på tjejer". Det finns inte en chans i världen att jag missar ett sådant tillfälle att länka till Mållbergarnas klassiker med samma namn, skriven av bland andra Lasse Holm. Det är fantastisk musik. Det är också en fantastiskt dum låttext, skriven av några väldigt bittra män, och paketerad i en spjuvrig dansbandspoplåt. Får jag kalla det för svensk 70-talssoul?

Jag tror att det är i himlen


Reinkarnerad exakt som förut är en av mina svenska favoritlåttitlar.

Känslan som drabbar oss alla


1. Jag ritade en så kallad aspergershorisont.

2. Jag har en dejt med min handledare och tillika professor imorgon.

3. Jag är hungrig men har ingen lust att äta något som inte innehåller hummus.

4. Jag har ingen hummus.

måndag 19 januari 2009

Rogge och ormarna

Rogge - I'm a martial artist...that's how I live my life...until I find something better... säger:
jag ska skriva till min lärare i kandidatarbetet och fråga om det är bra att äta orm

Jag älskar Rogges absurda besatthet av ormar.

söndag 18 januari 2009

Jag anar hästar i häcken


Jag och Ella tog nyligen en promenad i Bellevuegårdens närområde och hittade på vår promenad denna fantastiska häst i naturlig storlek i en liten radhusträdgård. Det är något väldigt skrämmande med att placera en stor bronshäst i trädgården och låta den stirra in genom fönstret. Men häst att den är vacker liksom.

Jag vill ha en bronsbjörn i mitt trinettekök.

Making the movies with Anna and Sebastian



Screenplay, casting etc: Anna und Orpon.
Manus: Sebastian und Orpon.

Katten är redan tillfredsställd


Nu ska vi åka till Lund och se Dvärgen spela på Palaestra et Odeum. Det låter så sjukt fancy att det måste skrivas någonstans.

lördag 17 januari 2009

Carlitos dröm


Kalle hade en dröm, där hertigar och baronessor bara serverades rester. Rätt åt dem.

torsdag 15 januari 2009

Njuren har fått nog


Idag har jag läst om njurens funktioner.

Jag anar en viss bitterhet

Imorgon är det upprop och återgång till studierna. Det har också gått nästan 5 veckor sedan jag mailade min handledare på kandidatkursen första gången för att få hjälp. Sedan dess har jag mailat kursens alla lärare minst 3 gånger var för att få feedback och hjälp med riktningen innan jag var tvungen att lämna tillbaka hälften av de böcker som jag har behövt för min uppsats. Jag har fortfarande inte fått något svar och förmodligen får jag problem med CSN eftersom ingen av mina lärare (ej heller de två andra som jag väntar på poäng ifrån) kan öppna sina mail-konton eller skicka in betyg så att jag inte får ett ekonomiskt helvete.

Samurai Pizza Priest



50-talets bästa film!

onsdag 14 januari 2009

Om att vara sjuk och spela The Movies

Att vara sjuk har sina fördelar. Kravlösheten som följer med sjukdom är förmodligen den främsta och jag sitter mest hemma och spelar The Movies och gör fåniga filmer och känner att det är okej.

Jag och Ella köpte The Movies på ICA Maxi i Falun för typ 79:- vilket är ett väldigt bra pris för ett så pass avancerat spel släppt inför julrushen 2005. The Movies är ett simulatorspel i stil med The Sims eller Rollercoaster Tycoon fast där man styr en filmstudio från 1920-talet fram till millennieskiftet. Det är en rätt avancerad simulator med otroligt mycket att hålla koll på. Skådespelarna måste ha moderiktiga kläder, de kan bli drogberoende, de behöver fettsugas och få implantat ("Age: 43 (looks 30)") och de vill ha pimpade trailers att bo i. Samtidigt måste man konstruera scener, anställa vaktmästare, justera löner, beställa manus, laga toaletter, konkurrera med andra filmbolag om priserna som delas ut vart femte år och så vidare. Det är ett ganska stressande spel helt enkelt men samtidigt väldigt belönande om man orkar med det och det är lite oväntat att det är så pass bortglömt som det är för det är väldigt välgjort.

Det kanske bästa med The Movies är att man får möjligheten att skriva egna manus, regissera, casta, göra PR, välja typsnitt på vinjetter och helt enkelt kan göra väldigt fantastiska filmer som legendariska Putsch und Hitler och Kycklingens första och sista resa.

För att fortsätta uppdatera här överhuvudtaget och inte försvinna in i diverse dator- och TV-spel helt och hållet bjuder jag på några filmer.

Hooker vs. Predator:



Betyg: Inte särskilt högt. Kom aldrig högre upp än 30:e plats på biolistan.

Let's Have Lesbian Sex in the Battlefield:



Betyg: Väldigt högt. Prisbelönt film om omöjlig kärlek under andra världskriget som gjorde Anna Larke till Hollywoods allra största stjärna. Filmen låg etta på biotopplistan under nästan två år under 40-talet.

Jag är nu framme vid mitten av 1950-talet, ett decennium som kännetecknats av trasiga scener, trassliga inspelningar och ganska dåliga sci-fi-filmer som får låga betyg. Fram tills jag (Vivaldi Films & Glorious Stuffs alltså) släppte den Tarantino-osande Samurai Pizza Priest med en brutal Chen Davis i titelrollen. Det är en film som tänjer på gränserna med brutal misshandel, knivslagsmål och hagelbössor i skolmiljö.

Annars har 50-talets filmer främst kännetecknats av en återgång till ett kortare format, till följd av ett behov av snabba pengar eftersom min studio håller på att falla i bitar, något som kassasuccén Samurai Pizza Priest förhoppningsvis kommer att råda bot på.

I'm getting my man back!:



Betyg:
Men som vi alla vet räcker det inte alltid med bra betyg för att få en blockbuster. Folk är ju dumma. I'm getting my man back! debuterade på plats 43 och sjönk sakta men säkert mot glömskan.

tisdag 13 januari 2009

Tack Ellzhor!

Det gör mig så sjukt otroligt glad att Ella bor här och att hennes saker bor här med oss. Jag är dessutom sjuk och slö men hon ser efter mig och köper Bafuzin åt mig medan jag sover. Jag feberfröjdas tack vare henne.

(Hoppas att hon vet)

Damn you, Leonardo DiCaprio

Trötta scannern

Min scanner har börjat att bli slö vilket gör mig mindre motiverad att lägga upp bilder. Konturerna blir alltid väldigt grådassiga och fula oavsett vad jag gör med kontrasten senare i Photoshop.

Vettiga inlägget.

måndag 12 januari 2009

Balloonfighter återupptar ett bortglömt språk

Under sista halvåret i gymnasiet läste jag ryska. Jag lärde mig verkligen inte mycket men jag känner att jag har en bra grund att konstruera vettiga samtal utifrån, något jag med genom min bild ovan ämnar bevisa. Bonuspoäng till den som kan översätta texten!

fredag 9 januari 2009

Fuck Försäkringskassan

Polisen ringde precis och sa att målet hade lagts ned. Tydligen var jag en av cirka 4000 som polisanmälts för småsaker av Försäkringskassan.

Det var kanske inte helt smart gjort av mig men jag skickade likväl iväg ett mail till Försäkringskassan tidigare idag och frågade hur det kan få fungera så att man blir polisanmäld automatiskt om man inte betalar inom 20+ dagar oavsett om man hör av sig och förklarar situationen och ber om uppskov. Jag kan till och med acceptera att deras byråkratiska institution är av Sovjet-klass och att ingen tar ansvar utan att allting sker automatiskt med en enorm stab av blinda och livströtta människor men vad jag inte kan acceptera är att man inte får någon som helst förvarning om att man ska bli polisanmäld. Jag menar, det är inte så jävla svårt att copy-pastea in "Du har 20 dagar på dig att betala annars polisanmäler våra datorer dig" i ett mail och så får man väl sälja sin 360, råna en tant på stan eller helt enkelt tigga pengar av någon som har marginellt mycket mer än en själv. En så pass enkel funktion som en förvarning måste ju vara betydligt bättre för samhället än 4000 polisanmälningar.

Polisen som jag blev förhörd av var egentligen ansvarig för våldsroteln och förhörde våldsbrottslingar på daglig basis. Jag frågade honom om det inte kändes fruktansvärt osexigt att behöva förhöra en massa personer om ogiltiga sjukanmälningar nu och han sa "Nja... det är ju inte så spännande kanske men å andra sidan är ni ju rätt mycket trevligare än de som är anmälda för misshandel och våldtäkt". Jag är glad att jag fick veta det i alla fall.

torsdag 8 januari 2009

Sällan har dagens i-landsproblem varit en mer passande rubrik

Alexander säger:
Djävla krig där i Israel, det pressar upp bränslepriserna. :@ (arg smiley)
Balloonfajtahhh säger:
Eh ja och så dör ju en massa barn.

Mannen med skylten

Jag såg om ett gammalt avsnitt av 100 höjdare idag i vilket Stellan Hagmalm, mer känd som Mannen med skylten, var med. Tanken slog mig att jag visste alldeles för lite om mannen som tillsammans med sin fru går runt hela dagarna i Lund med en skylt med texten "Carl- Erik Rosén sköt Olof Palme" och "Sluta mörda oss" i händerna. Jag har sett paret Hagmalm säkert 30-40 gånger i Lund (tidigare gick de tydligen runt i Jönköping under hela 90-talet och propagerade) och jag har sett den lilla röda bilen som de bor i flera gånger. Sällan har man sett något propagera så envist för sin sak och för så döva öron och jag tänkte att det rimligtvis borde finnas en hel del artiklar om parets agenda (nej, jag har aldrig vågat prata med dem själv). Enligt Sydsvenskan dök paret upp i Lund någon gång under 2003.

Anklagelserna mot att Hagmalms gamle klasskamrat Carl-Erik Rosén skulle ha skjutit Olof Palme är bara en del av konspirationsteorierna. Det finns till och med en artikel om honom på Wikipedia som summerar vad tidningar och privatpersoner har samlat in angående Hagmalms teorier.

"Anledningen till vandrandet med skylten är, enligt Hagmalm själv, att hans barndomskamrat Carl-Erik Rosén konspirerat mot honom och hans släkt (tillsammans med samtliga svenska politiker och massmedia) för att dölja det faktum att Hagmalm i själva verket är Sveriges tronarvinge. Olof Palme mördades för att avleda uppmärksamheten från detta avslöjande. Stellan hävdar att han även utsatts för tankekontroll och ser tecken till sammansvärjning i princip över allt, bland annat i Estoniakatastrofen, Lasermannen osv. Bakom konspirationen ligger en hemlig organisation som störtade Romarriket, grundade kristendomen och startade andra världskriget för att bilda FN, med avsikt att utplåna Hagmalms släkt."

Bloggaren bakom NoWireHanger tog sig också tid att prata med Hagmalm en dag och fick då ytterliggare förklaringar.

"Dag Hammarskjöld utsågs tidigt till FNs generalsekreterare för att han var svensk, vilket på något sätt skulle underlätta utplånandet av Hagmalms släkt. Hans förfäder har blivit systematiskt mördade åtminstone sedan 1800-talet, och senast hans far 1984."

"Carl-Erik Rosén, Hagmalms gamle kompis, föddes, efter att "de" hade beordrat Roséns pappa att skaffa en son. Denne son, Carl-Erik, uppfostrades med ett mål: att mörda Olof Palme. Anledningen till detta var lite oklart, men i planen ingick iallafall att Hagmalm skulle fås att tro att han själv var mördaren, för att han inte skulle inse att han i själva verket är kejsare, inte bara över Sverige utan över hela världen."

"Denna hemliga organisation sa också till Hagmalms mor att hon skulle föda en son, så att inte fadern skulle bli misstänksam att hon var med i den konspirationen som syftar att få släkten att dö ut. Hagmalm är den sista överlevande och har inte själv några barn eftersom "de" har manipulerat honom och hans fru att inte skaffa barn genom att försämra deras livsvillkor och genom att droga honom. När Hagmalm efter 20 år slutade ta sin medicin 1993 försökte de via socialstyrelsen genom propaganda på TV få honom att fortsätta men misslyckades."

För det första är det ett hemskt utslag av paranoia men det är svårt att inte roas av berättelsen heller, som väl närmast kan jämföras med en mer profetisk och förvirrad version av DaVinci-koden. Skillnaden där är väl att jag faktiskt skulle vilja läsa en bok skriven av Stellan Hagmalm. Jag kan också förstå att någon drabbas av en sådan paranoia och hyser sådana konspirationsmisstankar som Hagmalm faktiskt gör men det är desto svårare att se hur hans fru kan ge upp sitt liv, leva i en sunkig Nissan Micra och varje dag gå runt på stan för att sprida det så uppenbart vansinniga budskapet. Jag kände inte till mycket mer om paret Hagmalm än vad som står på skylten och det jag har hört ryktesvägen men jag hade definitivt ingen aning om att det lurade en så stor konspirationsteori bakom.

Och var kan man träffa Stellan Hagmalm och hans fru? Oftast är de i närheten av Clemenstorget men om man är morgonpigg ska man, enligt rykten, kunna hitta dem när de utför sina morgonrutiner på Novas offentliga toaletter eller när de köper "vaniljglass och skinkspill" (enligt en av de intervjuade i 100 höjdare) på Hemköp vid tidigare nämnda torg. Jag föreslår att ni tilltalar Stellan Hagmalm som "kejsaren" om ni råkar på honom och hans inte fullt lika karismatiska fru. De förtjänar också att må bra.

onsdag 7 januari 2009


Saker som min vän Dvärgen tycker om:

1. Penisar
2. Tvinga sina trötta vänner att rita fåniga bilder åt honom som "vänskapsbevis".

Jag hoppas att du är nöjd. Vad får jag för det här, förutom evig vänskap och annat som inte kan värderas i pengar?

Framtiden är redan här

Det var cirka tre veckor sedan jag åkte hemifrån. När jag idag kom hem igen fick jag hacka ut den lilla mat som fanns kvar i frysfacket genom ett tjockt lager av is. Det är dags att avfrosta kyl och frys igen, något som jag oftast försöker skjuta upp ett par månader längre än jag egentligen kan leva med. Jag tänkte "Varför finns det ingen självavfrostande frys? Jag borde uppfinna en, konsumenterna kräver det!". Sen googlade jag för att undersöka marknadsutbudet och tydligen finns det redan självavfrostande frysar. Vad är det för jävla värld jag levt i? Varför har ingen berättat om det här för mig? Det är som att leva hela sitt liv i en liten garderob, acceptera villkoren (villkåren) för att sedan upptäcka en dörr som leder till en fet lägenhet på Robot Arms Apartments.

Plötsligt känns det som att jag går en mycket ljusare framtid till mötes. Självavfrostande frys... vad kommer härnäst? Gud på tub? iPod Pico?

tisdag 6 januari 2009

AKA Hitta penisen

Man ska vara seriös.

Taikonaut Churda

Om ganska exakt tolv timmar sätter jag mig och min stukade fot på tåget hem till Malmö. Det känns som att det var rätt längesen jag var hemma och det är väl i alla fall tre veckor jag har varit här uppe kan jag tänka mig. Jag kommer att sakna Shmörpzor, stor lägenhet, kyla, snö, kuperat landskap, Ica Maxi, Grisen, Johanna, nyckelharpor, långa monopol- och TP-orgier med fint folk och en del grejer till.

Jag ser fram emot att Ella flyttar ned (alltså herro crazy good stuffs!), kabel-TV, spela Mirror's Edge, träffa min lillasyster och ge henne julklapparna vi fixat, få en fin jacka av mamma, billig falafel och kebab, Orkanenbiblioteket (Liquid B, följeru mä mig/oss dit??????), Guitar Hero-sessioner i Lund, ny kurs på universitetet, SDPF, prata med systersonen, hälsa på i Animal Crossing-byar, horde und so weiter.

Kom hem, vi kan prata om det

800 naglar

Trams, trams är min arvedel.

måndag 5 januari 2009

Golden Gate Quartet


Golden Gate (Jubilee) Quartet!!!!

Jag hade dött om det fanns live-klipp av deras "Stalin wasn't stallin'", den kanske bästa hyllningslåten till Stalins ära. Jag tänkte bjussa på lite lyrics.

Stalin wasn't stallin'
When he to1d the beast of Berlin
That they'd never rest contented
Til they had driven him from the land
So he called the Yanks and English
And proceeded to extinguish
The Fuhrer and his vermin
This is how it all began

Now the Devil he was reading
In the good book one day
How the lord created Adam
To walk the righteous way
And it made the Devil jealous
He turned green up to his horns
And he swore by things unholy
That he'd make one of his own

So he packed two suitcases
Full of grief and misery
And he caught the midnight special
Going down to Germany
Then he mixed his lies and hatred
With fire and brimstone
Then the devil sat upon it
That's how Adolf was born

Now Adolf got the notion
That he was the master race
And he swore he'd bring new order
And put mankind in it,s place!
So he set his scheme in motion
And he was winning everywhere
Until he up and got the notion
For to kick that Russian bear

Yes he kicked that noble Russian
But it wasn't very long
Before Adolf got suspicious
The he had done something wrong
Cause that bear grabbed the Fuhrer
And gave him an awful fright
Seventeen months he scrapped the Fuhrer
Tooth and claw, day and night

Then that bear smacked the Fuhrer
With a mighty armored paw
And Adolf broke all records
Running backward towards Krakaw
The Goebbels sent a message
To the people everywhere
That if they couldn't hit the Fuhrer
Go down hit that Russian bear

Det exotiska Dalecarlia

När man är född och uppvuxen på den skånska sydkusten, aldrig mer än ett par kilometer från havet, är det väldigt exotiskt när temperaturen sjunker ned till minus tio och liknande. Det blev aldrig minus 25 här i Falun under natten som jag hade hoppats på men det var åtminstone minus 17 när vi var ute och gick mitt på dagen. På Sydsvenskan leder tio minusgrader till rubriker, fotoreportage och diskussioner men här verkar ingen bry sig om det är dubbelt så kallt.

Den exotiska kylan gör mig också lite väl exalterad. Idag, när vi skulle åka pulka med en lillasyster, sprang jag ivrigt och trampade plötsligt väldigt snett. En stukning är resultatet av min upphetsning och nu ligger jag med en svullen fot på en hög kuddar och hoppas att det ska gå över tills jag åker hem på onsdag.

Balloonfighter AB

Nyligen hade jag 154 unika läsare på Balloonfighter på en och samma dag. Jag förstår inte hur det gick till, jag gjorde ingenting anmärkningsvärt och jag har inte så pass många vänner att jag kan orsaka en sådan läsarexplosion på egen hand. Hade jag haft min blogg hos metrobloggen.se istället hade jag fått 3 öre per sidvisning. Jag minns inte exakt hur många sådana jag hade men låt säga 160. I så fall hade jag tjänat 4,80 kr på denna dag. Låt säga att jag kunde bibehålla mitt enorma läsarantal varje dag. I så fall hade jag tjänat 144 kronor i månaden på min riktningslösa, tramsiga blögg. Om jag sade upp min lägenhet och levde på gatan (exempelvis under någon av broarna i Kungsparken i Malmö) och bara åt gårdagens bröd och fortsatte att uppdatera min blogg dagligen på biblioteken skulle jag i princip vara självförsörjande. Det är en svindlande tanke.

Å andra sidan har jag aldrig varit i närheten av 154 läsare sedan den gången.

Fuck-up

Jag brukar höra talas om lärare som svarar på mail. Det är för mig något av en utopi. Jag har suttit fast med mitt kandidatarbete i cirka två veckor nu och mailat samtliga lärare för att få lite handledning (jag har hittills på mina 46 skrivna sidor fått ett boktips, that's all) men dagarna går utan att man får svar. Jag vet inte om det här är något som är specifikt för Lunds Universitet eller om det möjligtvis är Institutionen för konst- och musikvetenskap det är fel på. Jag vet inte heller när arbetet ska vara klart men jag känner en konstant stress över att dagarna bara rinner iväg utan att jag får skrivit någonting mer överhuvudtaget (minimumgränsen är 50 sidor). Jag antar att det ansvarsfulla vore att korrekturläsa, ändra på formuleringar och så vidare tills dess att jag eventuellt får ett kort svar tillbaka efter 4-5 veckors väntan men det är något väldigt osexigt över det. Jag vill ta mig framåt, inte blicka bakåt för att jag sitter fast när jag borde få handledning.

Jag känner mig som en oansvarig fuck-up-student. Det stämmer bara delvis. Jag vet inte riktigt vad som krävs av mig. Borde jag leta upp mina lärares adresser på Eniro, betala närmre 80 kronor (Tack Skånetrafiken för att ni höjt priserna) för att ta mig till Lund och sedan knacka på hemma hos dem? Något säger mig att ingen av de inblandade skulle uppskatta ett sådant tilltag.

Bordun

Dvärg, jag gav upp Bordunbella. Bara så du vet.