Istället för papper och penna:

I väntan på nästa äventyr

Idag överraskade Mimmi mig med världens nästförsta balloonfighter-tygpåse! En historisk dag med andra ord.

Sällskapsmöss

På väg hem, alldeles under Öresundsbron, sprang två möss fram ur buskarna och satte sig helt stilla vid min cykel. Jag kunde till och med peta på den ena utan att den rörde sig.



Jag vet inte om det var någon slags sociala tiggarmöss (jag hade inget att bjuda dem på!) eller om pilgrimsfalken som flög över mitt huvud hade något med saken att göra. Jag skulle vilja att Karl Pilkington analyserade den här händelsen åt mig.

Nu ska jag försöka plugga. Jag dras mellan upcoming tenta och att rita trams. Det är ett val som ingen människa borde behöva göra.

Perfektion:

Lol-tailed tits

Andy family

Jag lyckades hitta den här gamla bilden som jag gjorde i gymnasiet. Dan Huligan blev väldigt exalterad och skrev ett inlägg om den. Och det är en fröjd att se att någon fortfarande kallar mig för Vulvan, detta fantastiskt smickrande smeknamn.

Lustiga manshattar

Jag kom hem och fnissade åt allt och gjorde otroligt dumma bilder.

Klonerna av mig

Så här i efterhand inser jag hur många briljanta idéer och teorier som jag vaknat på nätterna och haft och bara slösat bort på folk som påpekat de bristande moraliska aspekterna i mina tankar. Jag kom att tänka på när jag höll en lång utläggning om hur dålig min uppväxt var (den kortare delen av utläggningen, märk väl) och att det enda sättet att verkligen råda bot på den var genom att framställa en myriad av kloner av mig själv och placera ut dem i kärleksfulla, lagom funktionella och stöttande hem där deras, dvs. min, fulla potential inom diverse områden skulle kunna få växa fritt och förhoppningsvis explosionsartat. Det är förstås ett navelskåderi av beundransvärda mått men det skulle också vara ett fint inlägg i debatten om talang är medfött eller ej. Hur bra hade jag kunnat bli simning om jag börjat i tid? Konståkning? Trapets? Banjo? Leranimationer? Poesi? Måleri? Sång? Telefonkatalogsletning? Klappa katter? Tennis? Stuckaturrenovering?
Generna går det inte att göra så mycket åt men jag är övertygad om att de inte spelar alls lika stor roll som miljöpåverkan ändå. Det finns förstås vissa uppenbara genetiska hinder som går inom familjen som man inte kan bortse från.

1. Våra endomorfa kroppstyper: Min släkt har aldrig producerat några häcklöpare.
2. Vår längd: Vi blir som bäst mediokra basketspelare.
3. Våra dåliga tänder: Tandmodell är uteslutet.

Utöver dessa tre punkter är fältet i princip öppet.

Och ja, jag inser att det förmodligen var ett undermedvetet försök att rättfärdiga varför jag har blivit som jag blivit och fortsätter att bli. Samtidigt måste jag säga att jag är ganska nöjd. Saker rör på sig, en majoritet av dem i rätt riktning dessutom. Jag hade en trög start. Det hade din mamma också.

Arvsskägget

Ibland ritar och ritar jag men det blir inte som jag vill. Det är då man är tacksam för att google finns.

Förmodligen

Jag är för tidseffektiviserande för att rita.

Sväva

Tills jag hittat en bättre bild. Tills jag hittar riktigt tippex.

Havrefras har också ångest